Visa produkter

Läs mer om våra digitala tjänster

<p>Upptäck hur våra digitala lösningar kan göra verklig skillnad – utan att du behöver vara expert på avancerad modellering. Med våra enkla och prenumerationsbaserade datamoduler får du tillgång till viktig information på nolltid. Våra molnbaserade tjänster kombinerar simuleringar, realtidsdata och avancerad scenarioplanering, vilket ger dig ökad kontroll, möjlighet att agera proaktivt och fatta välgrundade beslut snabbare. Dessutom ger våra operativa system tillförlitliga prognoser och uppdaterad information precis när du behöver det. Vad du än väljer, så börjar din resa mot bättre beslut här.</p>

Teknologier

Optimera strategier för kontroll av avloppsvatten för en grönare framtid

Future City Flow

Det växande problemet med höga flöden och infiltration/inflöde i både kombinerade och separata avloppsnät har blivit ett akut problem. VA-huvudmän och kommuner står inför det komplexa uppdraget att säkerställa en stabil och säker vattenförsörjning, uppfylla strikta miljökrav och samtidigt effektivisera sina kostnader.

Trollhättan Energi ålades av Länsstyrelsen att uppfylla utsläppsvillkor gällande andelen tillskottsvatten som skulle sänkas från 70 % till 60 %. Det är en ordentlig sänkning och bolaget visste inte hur de skulle lösa det. 
 
Trots att företaget var medveten om problemet och redan genomfört en rad åtgärder, hade man inte lyckats sänka andelen. För att förstå orsakerna till detta och för att få stöd i att ta fram effektiva åtgärdspaket med tydliga resultat, kontaktade man DHI.
 
Utmaning
Trollhättan Energi har under flera år haft en hög andel tillskottsvatten, vilket man varit väl medveten om. För att hantera problemet hade bolaget därför tagit fram en åtgärdsplan och under en längre tid genomfört insatser för att minska både mängden tillskottsvatten och förekomsten av bräddning.
Trots dessa insatser låg andelen kvar på 70 %, vilket uppmärksammades av Länsstyrelsen som ställde krav på Trollhättan Energi att reducera tillskottsvattnets andel till högst 60 %.
 
Innan bolaget vidtog ytterligare åtgärder ville man få en förståelse kring varför andelen fortfarande var så hög och kontaktade då DHI.
 
 
Lösning
Uppdraget inleddes 2018 genom att, med stöd av Future City Flow (FCF), kartlägga nuläget och identifiera orsakerna till den höga andelen tillskottsvatten. Detta gjordes genom ett antal intervjuer samt modellering av ledningsnätet. Med hjälp av FCF tog vi fram en statusbild och kunde därefter snabbt genomföra scenarier för ett stort antal alternativ, något som annars hade tagit flera månader med traditionella metoder.
 
FCF fungerade som ett pedagogiskt verktyg för att på ett enkelt och överskådligt sätt visualisera kostnader och effekt med olika alternativ, både i intern dialog inom bolaget och i kommunikationen med Länsstyrelsen. Alternativet att minska andelen tillskottsvatten till 60 % visade sig innebära betydande kostnader för kommunen.
Mot bakgrund av detta valde vi att byta perspektiv och i stället fokusera på hur tillskottsvattnets miljöpåverkan kunde minskas. I stället för att enbart rikta in oss på tillskottsvattnets andel – som i sig inte är den främsta orsaken till miljöproblemen – lade vi tonvikten på regnpåverkan. Det vill säga den del av tillskottsvattnet som orsakar höga toppflöden och bräddningar, vilket i sin tur leder till förhöjda värden i recipienterna.
Vi utvärderade därefter alternativa åtgärdsplaner med fokus på att minska bräddning och förbiledning, snarare än att direkt reducera mängden tillskottsvatten. Analysen visade att dessa åtgärder, trots att de inte sänkte andelen tillskottsvatten till 60 %, gav en minst lika stor minskning av både miljöpåverkan och bräddning/förbiledning. Detta kunde dessutom uppnås till en avsevärt lägre kostnad för Trollhättan Energi.
 
ResultatÅret därpå levererade vi två alternativa åtgärdsplaner, en med fokus på att minska andelen tillskottsvatten och en med fokus på reducerad miljöpåverkan genom minskad regnpåverkan. Dessa presenterades för Länsstyrelsen och Trollhättan Energi skickade in en ny tillståndsansökan. Länsstyrelsen ställde ett utredningsvillkor på bolaget, vilket innebar att de inom tre år skulle fastställa både vilket uppföljningstal som skulle användas och vilket målvärde som skulle gälla. Vi fungerade som rådgivare i detta beslut och Trollhättan Energi har nu kompletterat sin redovisning och inväntar de slutliga villkoren från Länsstyrelsen.
 
Genom att byta fokus från att strikt uppnå ett procentuellt mål för tillskottsvatten till att i stället minska den faktiska miljöpåverkan, kunde vi identifiera mer kostnadseffektiva och målinriktade åtgärder. Resultatet visar att ett flexiblare angreppssätt, där miljönytta och samhällsekonomi vägs in, kan ge likvärdiga eller bättre effekter än traditionella mål, samtidigt som belastningen på kommunens resurser minimeras. Detta understryker vikten av att utvärdera både miljömål och styrmedel utifrån deras verkliga effekter snarare än enbart kvantitativa riktvärden.
 
Nu inväntar vi med intresse Länsstyrelsens respons på Trollhättan Energis komplettering.

Viscariagruvan, som är en koppargruva, togs i drift 1983 och brytningen fortsatte fram till 1997 då det sjunkande kopparpriset gjorde att den lades ned. Sedan dess har den globala efterfrågan på koppar fördubblats, vilket har gjort Viscarias fyndigheter aktuella på nytt och lett till ett växande intresse för att återöppna gruvan.
 
År 2019 förvärvade Gruvaktiebolaget Viscaria (då under namnet Copperstone Resources AB) rättigheterna till Viscaria-fyndigheten. Bolaget genomförde prospekteringsborrningar som idag tyder på att gruvan innehåller 108 miljoner ton kopparförande berg och att man kommer att kunna producera cirka 26 000 ton koppar per år. 
 
Företaget avser öppna upp gruvan och påbörja verksamheten under 2027 och ansökte därför om miljötillstånd för gruvverksamhet.
 
UtmaningarProjektet ställde höga krav både på tidplanen och miljöpåverkan vid ett återöppnande av gruvan. De tidsmässiga utmaningarna bestod i att Viscaria planerade skicka in sin ansökan om miljötillstånd till Miljödomstolen under 2022, vilket med tanke på projektets komplexitet var en mycket snäv tidplan. 
 
De miljömässiga utmaningarna gällde bland annat de riksintressen och Natura 2000-områden som ligger i anslutning till det planerade verksamhetsområdet. Dessutom ligger området inom Laevas samebys renskötselområde och en flyttled för renarna som passerade genom dåvarande området. Utöver detta innebär en återöppning av gruvan stora utmaningar då både det vatten som rinner ut ur gruvan idag och det kommande processvattnet behöver renas från zink och uran.
 
I ansökan behövde det genomföras ett stort antal utredningar som komplement till miljökonsekvensbeskrivningen. Då många utredningar hanterar vatten och/eller vattenkvalitet innebar detta ett omfattande arbete från DHI:s sida. Vi skulle bland annat ta fram modeller för yt- och grundvatten, underlag till miljökonsekvensbeskrivningen, miljökonsekvensbedömningar och artskyddsutredningar samt tydliggöra påverkan på vattenmiljön och Natura 2000-områdena. 
 
Lösningar
DHI tog fram en grundvattenmodell som beskriver gruvans påverkan på grundvattensystemet, hur grundvattennivån sänks samt vilken påverkan gruvan kommer att ha på recipienten. Modellen visar på olika faser av gruvans livslängd: nuläge, avsänkningsfas (vid öppning av gruvan), brytfasen (under driften) och efterbehandlingsfas (vid återställande efter nedstängning).
 
Vi tog fram en modell även för ytvatten för att tydliggöra dess påverkan på recipienten. Tillsammans ger dessa simuleringar av yt- och grundvatten utförliga beskrivningar av den hydrologiska och hydrogeologiska nulägessituationen, samt hur det kopplade yt- och grundvattensystemet kan komma att påverkas vid återöppnande av gruvan. 
 
De modeller som DHI tog fram beskriver nuläget och har som främsta syfte att fungera som underlag till ansökan för miljötillstånd. De kommer därefter fortsätta att utvecklas och kompletteras beroende på hur projektet utvecklas framöver.
 
 
Resultat
Alla inblandade konsulter lyckades med gemensamma krafter leverera det som behövdes för att Viscaria skulle kunna lämna in sin tillståndsansökan i mars 2022 som planerat. 
 
Den 6 maj 2024 meddelade Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt att Viscaria (dåvarande Copperstone Resources AB) fick tillstånd enligt miljöbalken till gruv- och vattenverksamhet vid Viscaria gruva i Kiruna. Detta innebar ett viktigt steg framåt för både bolaget och projektet. Bolaget kunde direkt starta förberedelser för att tömma gruvan på 6,4 miljoner liter vatten och byggnation ett vattenreningsverk. 
 
Om allt går enligt plan öppnar Viscariagruvan igen 2027 – nästan tre decennier efter att den stängdes. Den har då potential att bli en av norra Europas största producenter av koppar, vilket gör den till en nyckelaktör för Europas självförsörjning av mineraler.
 

Kommuner runt om i Sverige drabbas årligen av klimatförändringarnas effekter med skyfall och risk för översvämningar. Detta gäller även för Trelleborgs kommun som med sin 33 km långa kustremsa dessutom riskerar att drabbas av en stigande havsnivå.

I samband med att Trelleborgs kommun utvecklas och byggs ut är det viktigt att berörda områden översvämningssäkras, bland annat med hänsyn till skyfall. Den höga utvecklingstakten i kommunen, med flera parallellt pågående projekt, ger upphov till ett behov av övergripande tillvägagångssätt för planering och hantering av skyfall i och i anslutning till stadsmiljö.

DHI byggde upp modeller för att kartlägga översvämningsförloppet vid skyfall i kommunen. Med analysverktyg identifierades potentiella riskområden för skyfall och sårbarheten i den bebyggda miljön värderades.
Med detta på plats var grunden lagd, men det saknades en enhetlig och långsiktig metod för hur skyfall bör hanteras för att främja en hållbar utveckling av stad, orter och landsbygd.

Vi och kommunen tog då tillsammans fram en skyfallsplan innehållande en strukturplan för vatten, vilken utgör ett verktyg för översiktlig och långsiktig skyfallsplanering för kommunen. Strukturplanen för vatten ska fungera som ett centralt planeringsverktyg, en vägledning för kommunens samtliga planeringsenheter. Den blir då en planmässig plattform och drivkraft, utifrån vilken kommunen olika förvaltningar kan samordna sina planer för utveckling och exploatering. Strukturplanen fyller därför en viktig funktion för flertalet aktörer i utveckling av stad, orter och landsbygd.


UTMANING
Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen medför stora konsekvenser över hela jorden och så även i Sverige. Den samlade utmaningen med översvämningar i ett framtida klimat består i att flera klimatrelaterade faktorer samverkar och förstärker varandra:

Kraftigare skyfall leder till urbana översvämningar där dagvattensystem snabbt blir överbelastade.
Mer nederbörd och snabba snösmältningar ger högre flöden i våra vattendrag. Detta i sin tur ökar risken för översvämningar längs älvar och åar.
Stigande havsnivåer hotar kustnära områden och gör att avrinning från land inte kan rinna ut i havet som tidigare.


Trelleborgs kommun står inför utmaningar kopplade till översvämningar för skydd av både befintlig och framtida bebyggelse. Kommunen behövde underlag för att få bättre förståelse för de komplexa skyfall- och översvämningsrelaterade utmaningarna samt ett tydligt underlag för framtida planering och beslut för en hållbar utbyggnad av staden.

LÖSNING
För att kunna möta Trelleborgs behov var det tydligt att de behövde en skyfallsplan, vilket vi kunde hjälpa dem med.Vi baserade den på följande huvuddelar:

Översvämningskartering vid skyfall och kombinationshändelser
Konsekvens- och sårbarhetsanalys
Strukturplan för vatten inklusive dimensionering av åtgärder


Översvämningskartering vid skyfall och kombinationshändelserVi började vårt arbete med att dela upp kommunen i sju modellområden och etablerade hydrauliska skyfallsmodeller för hela kommunens yta i DHI:s programvara MIKE+.
Med hjälp av dessa modeller gjorde vi beräkningar för tre olika regnhändelser i framtida klimat; 100-årsregn, 30-årsregn och kombinationshändelse med 1-årsregn och högt flöde i vattendrag. 100-årsregnet studerades även med ett scenario för utbyggt kustskydd i kustområden och med framtida större exploateringsprojekt i Trelleborg tätort.
Modellerna gav oss gott om kvalitativ information vilket gjorde att vi kunde leverera följande till Trelleborgs kommun:

Maximalt översvämningsdjup och maximal översvämningsutbredning
Maximalt flöde
Flödesriktning vid maximalt flöde
Etablerade skyfallsmodeller (möjliggör fortsatt användning)


Konsekvens- och sårbarhetsanalysMed kartläggningen på plats hade vi grunden för att identifiera och prioritera mellan olika problemområden inom kommunen. Vi kartlade konsekvenser med avseende på skada på byggnader, påverkan på samhällsviktig verksamhet samt störningar i transport och kommunikationer.
De kartlagda konsekvenserna summerades och tydliggjorde vilka översvämningsområden som riskerar ge stora negativa konsekvenser på samhället och därmed behöver åtgärdas. Vi identifierade även de översvämningsområden där en stor översvämning innebär små negativa konsekvenser. Dessa områden fyller en central funktion och ska helst bibehållas i sin befintliga form.

Analyserna resulterade i att Trelleborgs kommun nu har kunskap om följande:

Översvämningspåverkade byggnader
Översvämningspåverkade samhällsviktiga verksamheter
Översvämningspåverkade vägar
Instängda översvämningsområden


Strukturplan för vatten inklusive dimensionering av åtgärderÖversvämningskarteringen ihop med konsekvens- och sårbarhetsanalysen tydliggör var problemen finns gällande skyfall och översvämningar samt hur de uppstår. Strukturplanen fungerar sedan som den strategiska planen för hur mark kan användas för att skyfallssäkra kommunen. Planen fungerar som ett strategiskt verktyg för att förebygga och hantera översvämningsrisker på lång sikt. Strukturplanen identifierar och tydliggör, utöver skyfall, även övriga klimatanpassningsbehov kopplat till hot mot stigande hav, höga flöden i vattendrag och förhöjda grundvattennivåer.

Nästa naturliga steg blev därför att ta fram en strukturplan för Trelleborgs kommun. I detta arbete använde vi oss av hydrauliska modeller för att analysera konsekvenserna av ett klimatanpassat hundraårsregn, samt att identifiera typanläggningar för att reducera konsekvenserna av dessa. Vi identifierade och presenterade platser som bör bevaras (bevarandefokus) och andra som bör åtgärdas (åtgärdsfokus). Effekten av sturkturplanen studerades sedan med hjälp av de uppsatta hydrauliska modellerna samt konsekvensanalysmodellerna.

Skyfallsanläggningar med bevarandefokus är platser som fyller en central skyfallshanterande funktion för kommunens tätorter och som bör bevaras i framtida utveckling av stad och orter. Dessa anläggningar utgörs av översvämningsytor som ligger i naturliga lågpunkter och/eller centrala flödesvägar där stora volymer rinner och som därutöver återfinns på lämplig mark där översvämning inte medför konsekvenser.
När det gäller skyfallsanläggningar med åtgärdsfokus är dessa platser där syftet är att minimera konsekvenserna för samhället i stort och skydda viktiga funktioner och infrastruktur. Här hanteras och reduceras effekterna av skyfall och kraftiga regn med målet att förhindra översvämningar, minska avrinning och förbättra vattenkvaliteten. Detta uppnås genom implementering av specifika åtgärder som exempelvis bortledning eller lagring av regnvatten.
Strukturplanen för Trelleborgs kommun visar på var skyfallsanläggningar bör placeras för att få en så stor effekt som möjligt för befintlig bebyggelse. Fokus på strukturplansanläggningar inom Trelleborg tätort är att fördröja så mycket vatten som möjligt i uppströms områden och på platser där kommunen har rådighet. För områden närmare havet ligger fokus på att med skyfallsleder samla översvämning på skyfallsytor och på ett kontrollerat sätt avleda vatten genom framtida kustskydd. Avledning mot havet kommer i framtiden vara beroende av pumpning då havet beräknas ligga högre än marken innanför kustskyddet.

RESULTAT
Trelleborgs kommun har nu en skyfallsplan med en strukturplan för vatten, vilket är deras första konkreta planeringsverktyg för långsiktig skyfallshantering i bebyggd miljö. Planerna spelar en viktig roll i kommunens arbete med klimatanpassning i kombination med utvecklingen av stad, orter och landsbygd.
Med den samlade skyfallsplanen vet Trelleborgs kommun var större översvämningsområden orsakade av skyfall kommer att uppstå. De kan använda denna information vid framtida planering för att säkerställa att de översvämningsytor som inte påverkar bebyggelsen eller vägar och som dessutom skyddar kringliggande områden från översvämning bibehålls. De översvämningsområden där översvämning orsakar skada på bebyggelse, och då speciellt samhällsviktiga verksamheter och centrala vägar, bör däremot avhjälpas och då har Trelleborgs kommun fint stöd i strukturplanen för vatten.
DHI har även levererat skyfallsmodeller där kommunen själva kan studera utmaningar, testa åtgärder i befintlig bebyggelse samt genomföra utvärderingar av påverkan, anpassning och lämplighet av kommande exploateringar.
Såväl översvämningskarteringen, konsekvens- och sårbarhetsanalysen samt strukturplanen har levererats i form av GIS-lager som visar informationen på ett lättillgängligt sätt och möjliggör delning i Trelleborgs kommuns kartportal.


Går mot en framtid utan plastförorening

Plastföroreningar är en av de mest akuta miljöfrågor som världen står inför idag. De snabbt ökande nivåerna av plastproduktion och efterföljande föroreningar har en negativ inverkan på de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. 
År 2022 godkände FN:s medlemsstater en historisk resolution om att utveckla ett internationellt rättsligt bindande avtal för att stoppa plastföroreningar, inklusive i den marina miljön, senast 2024.
 
UNEP-DHI Centre on Water and Environment stöder FN:s miljöprogram (UNEP) i arbetet med att minska plastföroreningar genom att utveckla digitala lösningar för att uppskatta plastföroreningar i floder och sötvattensekosystem, samt genom att underlätta informationsutbyte mellan organisationer och länder.
 
Utmaning
För att ta itu med plastföroreningar och plastens hela livscykel från källa till hav måste man titta på plastens transportvägar: floderna. Forskning visar att världens floder är en viktig bidragande orsak till plastföroreningar i haven, vilket understryker behovet av aktiva och riktade insatser i flodsystem för att förhindra ytterligare miljöskador. Genom att förstå, övervaka och förutse plastflödena i floderna kommer beslutsfattarna att veta var omedelbara åtgärder krävs, så att lösningarna snabbt kan bli en integrerad del av kampen mot plastavfall.
 
I linje med den nya FN-resolutionen ‘End plastic pollution: Towards an international legally binding instrument’ hjälper UNEP länder att bygga upp sin kapacitet för att framgångsrikt bekämpa plastföroreningar, bland annat i den marina miljön. I detta arbete ingår att utveckla lösningar som kan hjälpa till att förutse belastningen av plastskräp i floder, spåra deras vägar och därigenom ligga till grund för nödvändiga förbättringar i politik och åtgärder på fält. Samtidigt finns det ett behov av att underlätta informationsutbyte och dialog mellan intressenter genom bättre tillgång till data och god praxis för att bekämpa plastföroreningar.
 
Lösning
UNEP-DHI stödjer UNEP i två viktiga aktiviteter:
 

Utveckla en modell för att uppskatta plastföroreningar i floder och sötvattensekosystemAtt förstå, övervaka och förutse plastflöden i floder kan hjälpa till att identifiera var problemet finns, var det har sitt ursprung och hur man bäst kan ingripa. Med utgångspunkt i DHI:s globala hydrologiska modell har UNEP-DHI utvecklat en modell som kan identifiera kommande hotspots för sötvatten och ackumuleringspunkter för plast upp till nio månader i förväg och som omfattar alla större flodsystem i världen. Med hjälp av uppskattning av hur mycket plast som kommer in i floder varje dag samt fältdata om plastbelastningar som modellinmatning, produceras simuleringar av plastackumulering för över 870.000 punkter längs floder över hela världen. Modellen är tillgänglig för länder när de behöver bedöma statusen för plastföroreningar i floder för att identifiera och prioritera åtgärder som en del av processen med att utveckla planer för att informera om åtgärder. Modellen kan också hjälpa till att övervaka framsteg i nära realtid för att bedöma effekterna av insatser och policyer.
Stödjer utvecklingen av GPML Data Hub för att underlätta delning av information och bästa praxisFör att effektivt ta itu med marint skräp och plastföroreningar är samarbete nyckeln till framgång. UNEP-DHI stöder också UNEP i utvecklingen av PML Data Hub, inom den digitala plattformen för det globala partnerskapet om plastföroreningar och marint skräp (GPML). Information om viktiga data, policyer och tekniker för att bekämpa plastföroreningar görs tillgänglig över hela plastens livscykel genom den digitala plattformen som täcker plastcykeln - från ursprung till påverkan. Denna omfattande datahubb gör det möjligt för intressenter på alla nivåer - globalt, regionalt, nationellt och lokalt - att få enkel tillgång till sammanställda data i form av mer än 130 indikatorer. Datauppsättningarna är förpackade i en form som är lättbegriplig för beslutsfattare för att stödja utvecklingen av planer för att informera om åtgärder.

 
Resultat
Att kunna kvantifiera plastföroreningar i sötvattensekosystem kan bidra till att identifiera och genomföra relevanta ingrepp och strategier för att få slut på plastföroreningar, inte bara för att vara i linje med utformningen av FN-avtalet utan för att verkligen gynna miljön.
 

Förstärkning av landets kapacitet för identifiering av källor till plastföroreningar i floder och sötvattensekosystem
Bättre tillgång till information och god praxis för att bekämpa plastföroreningar, även i havsmiljön
Förbättrad förmåga för länder att utveckla planer och informera om åtgärder för att stoppa plastföroreningar


En digital tvilling av reningsverket med tillhörande spillvattenledningar i Göteborg med omgivande kommuner bidrar till att framtidssäkra regionen och utnyttja befintlig infrastruktur på bästa sätt
Göteborg har en vision om att bli den bästa staden i världen när det regnar, vilket låter bra då Göteborg är en av de regnigaste städerna i Sverige. Detta i kombination med den växande befolkningen, en åldrande infrastruktur samt allt fler extremväder på grund av klimatförändringen, gör att stadens reningsverk har ett digert arbete att göra för att skydda staden och den omgivande miljön.

Utmaning
Kraftig nederbörd gör att Göteborgsregionens centrala reningsverk Ryaverket utsätts för en mycket ojämn belastning. Eftersom cirka 25% av ledningarna transporterar både dagvatten och avloppsvatten ökar risken för översvämningar samt för att orenat avloppsvatten släpps ut i det omgivande ekosystemet.
Dessutom ger förändrade klimatförhållanden i kombination med en växande befolkning ytterligare påverkan på Göteborgs åldrande infrastruktur och försvårar verksamheten.
Gryaabs främsta prioritet är att skydda göteborgarna från översvämningar och att skydda ekosystemen i regionens vattendrag och bassänger från förorenat avloppsvatten. För att göra detta var Gryaab tvungna att säkerställa en optimal hantering av det vatten som rinner in i och ut ur staden. De behövde hitta ett mer framtidssäkert sätt att effektivt hantera frågor som rör bräddningar från kombinerade avlopp och minska stormvädrets påverkan på ledningar och reningsverk. Det traditionella tillvägagångssättet byggde i hög grad på operatörernas erfarenhet och omdöme.

Rya reningsverk har endast bemanning vardagar under dagtid, övrig tid sköter beredskapspersonalen verket hemifrån. Detta begränsar antalet övervakningstimmar och mängden information som kan bearbetas. Det lämnar också utrymme för manuella fel. Det är särskilt viktigt att operatörerna har så mycket information som möjligt när höga flöden väntas, så att de kan fatta rätt beslut och undvika kritiska situationer som kan få negativa konsekvenser för staden och miljön.

De största utmaningarna för Gryaab var:


Minimera effekterna av flödesvariationer i extrema väderförhållanden
Förbättra dämpningen av inflödet till Rya reningsverk så mycket som möjligt för att minska trycket på systemet
Förbättra vattenkvaliteten hos recipienterna.
Kontrollera var CSO förekommer för att minimera miljöpåverkan


Lösning
Gryaab har en historia av att använda innovativa och digitala lösningar för att hantera regionens avloppsvatteninfrastruktur, och såg snabbt potentialen i att ha en digital tvilling av hela systemet för att förbättra överblicken och hanteringen.

En digital tvilling är i princip en virtuell kopia som visar ett fysiskt objekt eller en process i realtid, till exempel Göteborgsregionens tunnelsystem och avrinningsområde. Den använder analys och prediktiv modellering för att validera beslut samt automatisera tidskrävande och manuella tekniska eller operativa processer. Genom att implementera den digitala tvillingen Future City Flow (FCF) kunde Gryaab få realtidsinformation om händelser i tunnlarna samt, tack vare integration till väderprognoser, exakta förutsägelser om potentiella problem och belastningstoppar i systemet.

Projektet omfattar:

Uppbyggnad av detaljerade hydrologiska och hydrodynamiska modeller av tunnelsystemet med detaljerad simulering av det 250 km2 stora avrinningsområdet
Integrering av alla styrbara enheter (t.ex. portar, pumpar) i realtidskontrollsystemet Digital Twin
Utveckling av Forecast-on-Demand-funktioner med möjlighet att justera föreslagna strategier och analysera historiska händelser för utbildningsändamål
Utveckling av en operativ strategi för att minska risken för översvämningar i städer


Med FCF:s digitala tvilling kan Gryaab agera tidigt och personalen kan fatta beslut baserat på omfattande data och prognoser i realtid. De använder också den digitala tvillingen för att träna på olika scenarier så att personalen är väl förberedda inför framtida kritiska situationer och inför att fatta bättre och mer välgrundade beslut.

FCF:s digitala tvilling används helt enkelt för bättre kontroll i realtid och för att hitta sätt att förbättra driften av tunnelsystemet, både idag och i framtiden.

ÆGIR-dataportalen hjälper till att kommunicera resultat från marina och landbaserade utvärderingar och stöder driftsplanering för världens längsta nedsänkta tunnel
 
Fehmarnbält-tunneln är ett av Danmarks största infrastrukturprojekt och världens längsta sänktunnel som förbinder Fehmarn i Tyskland med Lolland i Danmark. Fehmarnbelt-tunneln, som nu byggs både på land och till havs i danska och tyska vatten, kommer att minska restiden avsevärt och stärka förbindelserna mellan Skandinavien och Centraleuropa när den står klar 2029. Femern A/S har fått i uppdrag av det danska transportministeriet att planera, bygga och driva den 18 km långa tunneln. Det finns ett behov av att uppfylla miljöåtaganden, säkerställa att arbetet utförs på ett hållbart sätt samt att kommunicera resultat från miljöövervakning till myndigheter. En dataportal bidrar till att underlätta interaktionen mellan intressenter och ger en transparent översikt över miljödata som rör tunnelbygget.
 
Utmaning
Respekt för naturen och miljön är av största vikt vid byggandet och vid driften av Fehmarnbält-tunneln. Eftersom projektet är gränsöverskridande till sin natur måste Femern A/S se till att tysk, dansk och europeisk miljölagstiftning beaktas.
 
För att säkerställa full transparens i projektverksamheten behövde Femern A/S en plattform för att synkronisera, kommunicera och offentligt rapportera olika övervakningsdata från miljöundersökningar och utvärderingar. Plattformen ska fungera som en samlingsplats för miljödata som lätt kan förstås av akademiker, myndigheter och allmänheten. Tidigare hade Femern A/S en enkel datavisare på plats, men bristen på interaktiva funktioner gjorde det svårt för intressenterna att visualisera tillgängliga data.
 
Lösning
Miljöpåverkan från storskaliga projekt kan minskas genom noggrann planering och genomförande av byggnadsarbetet, men tillgång till högkvalitativa och korrekta miljödata är avgörande för att uppnå detta.
 
I mer än 10 år har DHI: s team gett stöd till tunnelprojektet Fehmarnbelt. Som konsortieledare för Fehmarnbelt Environmental Monitoring and Consultancy (FEMO) har DHI och partners utformat och genomfört miljökonsekvensbedömningar relaterade till natur- och vattenmiljöer inom det planerade byggområdet. Några av dessa uppgifter inkluderar marin övervakning, övervakning av sedimentspill och undersökningar, modellering och utredningar relaterade till hydrografi, marin bentisk flora och fauna, fåglar, marina däggdjur, kust- och havsbottenförhållanden för att säkerställa efterlevnad av de gränser som fastställts av myndigheterna.
 
Femern A/S behövde göra ovanstående miljödata mer tillgängliga för alla intressenter. För att uppfylla detta behov utvecklade DHI dataportalen ÆGIR för att hjälpa Femern A/S att offentligt kommunicera, dela och visualisera övervakningsdata och rapporter som åtföljer miljöbedömningarna. Dataportalen visar viktiga miljödata, inklusive:
 

Övervakningsdata: t. ex. data från flora-, fauna- och vattenundersökningar, övervakning av marina fåglar och däggdjur samt sedimentations- och metoceanmätningar
Live-data: till exempel data i nära realtid från DHI: s omfattande bojsystem som mäter hydrodynamiska parametrar, syre, temperatur, grumlighet etc. i hela Fehmarn Bält-projektområdet
Villkorliga krav: t. ex. projektrelaterade sedimentutsläpp och luftburet buller


Polen främjar förnybar energi samtidigt som landet skyddar det marina livet 

Polen har ambitiösa planer för att främja förnybar energi i kampen mot klimatförändringarna. Bland annat ska havsbaserade vindkraftsparker installeras längs den polska kusten. Landet fick sin första havsbaserade vindkraftspark någonsin godkänd tack vare banbrytande modellering av buller, habitat och kollisionsrisker, vilket bidrog till att skydda tumlare och fåglar.
 
UtmaningFå grönt ljus för Polens havsbaserade vindprojekt
Polen har ambitiösa planer för att främja byggandet av havsbaserade vindkraftsparker. Utvecklarna måste dock övervinna unika miljöutmaningar innan de får klartecken från myndigheterna att gå vidare med sina projekt.
 
I polska vatten lever den utrotningshotade och strikt skyddade tumlaren i Östersjön, som kan skadas av byggbuller. Dessutom kan lokala sjöfåglar förflyttas och flyttfåglar kan kollidera med de roterande turbinbladen. Dessa effekter är extremt svåra att förutsäga, vilket leder till stor osäkerhet om det miljömässiga fotavtrycket från havsbaserade vindkraftsparker. Detta kan leda till långsamma myndighetsgodkännanden, vilket i sin tur leder till allvarliga projektförseningar.
 
Lösning
Banbrytande modellering av buller och djur för att förbättra noggrannheten i MKB: erna.
Sedan 2012 har DHI använt innovativa metoder för att hjälpa många polska byggherrar att öka noggrannheten i sina miljöundersökningar. Det här är några av höjdpunkterna:

Numerisk modellering av undervattensbuller med hjälp av DHI:s Underwater Acoustic Simulator (UAS) visade att man genom att tillämpa bullerdämpande åtgärder som bubbelridåer kunde hålla påverkan på tumlare på acceptabla nivåer
Dynamisk habitatmodellering möjliggjorde extrapoleringar av baslinjeundersökningarna avseende sjöfåglarnas utbredning och ökade konsekvensbedömningens tillförlitlighet
Modelleringen av kollisionsrisken gav en exakt bild av antalet sjöfåglar och flyttfåglar som riskerade att kollidera med de turbiner som var i drift. Denna information användes vid den slutliga utformningen av de enskilda turbinerna för att minimera kollisioner.


Minskade skador på grund av vindbyar ger ökad säkerhet med APM Terminals MedPort Tangier

Hamnens trafikledningssystem hjälper APM Terminals att exakt förutse väderhändelser och förbereda sig för säker drift så effektivt som möjligt
I takt med att klimatet förändras har antalet vindbyar som slår mot APM Terminals verksamheter runt om i världen ökat avsevärt. Då vindbyarna har potential att välta containerstaplar kan de orsaka allvarliga skador på terminalutrustning, containers och deras innehåll.

Under 2021 minskade en programvara för hantering av hamntrafik incidenter med välta containers vid terminalen i Tangier till noll.

Utmaning
Containers som välter är helt klart en enorm säkerhetsrisk och leder till enorma kostnader för både terminalen och dess kunder. Uppröjning är kostsamt, komplext och farligt och kan orsaka betydande förseningar i leveranskedjan.

Det var långt ifrån första gången som APM Terminals MedPort Tangier drabbades av skador till följd av kraftiga vindar. Men allvaret i en händelse 2020 övertygade terminalens ledningsgrupp om att mer måste göras för att skydda både människor och verksamhet. Inte bara i Tangier, utan även på APM Terminals övriga verksamheter, där containrar blåste omkull allt oftare.

”Eftersom det här är ett globalt problem som påverkar både säkerhet och kunder var vi tvungna att hitta en bättre lösning”, säger Ahmed El Amrani, HSSE Manager på APM Terminals MedPort Tangier. ”Tidigare hade vi flyttat upp till 800 containrar varje gång prognosen sa att det skulle bli stormbyar. Detta var både en stor och en kostsam insats som dessutom hade begränsad effekt. Eftersom väderprognosen ofta var opålitlig fortsatte vi att flytta containers antingen i onödan eller så agerade vi inte och fick en negativ överraskning när vädret slog om. Vi behövde verkligen bättre data för att kunna göra rätt saker vid rätt tidpunkt."

Lösning
APM Terminals samarbetade med DHI för att konfigurera en modul i deras fysikbaserade hamntrafikledningssystem, NCOS ONLINE, och därmed kunna utnyttja dess väderprognosfunktioner för att skapa en beslutsstödslösning för containergården. Under sex månader arbetade DHI:s experter på meteorologi, aerodynamik och integrerade IT-lösningar tillsammans med erfarna terminaloperatörer. Tillsammans tog de fram en lösning som ger personalen på containervarvet i MedPort Tangier mycket detaljerade vindprognoser vilka förutspår exakt vilka containrar som är i riskzonen vid varje given tidpunkt.

Artificiell intelligens

NCOS ONLINE YardSafe Modul drivs av en AI-motor, vilken ger betydligt mer exakta prognoser om vindhastighet och riktning vid terminalen och automatiskt varnar användarna när förinställda vindhastighetskriterier förväntas överskridas.

- Verktyget hämtar vikt, storlek och position för varje container från terminalens operativsystem och bygger en 3D-modell av varvet som uppdateras i realtid med varje containerrörelse”, förklarar Ahmed. "Maskininlärning, eller ”artificiell intelligens”, registrerar också varje gång det faktiska vädret inte stämmer överens med prognosen, systemet lär sig av avvikelsen och förbättrar prognosen

Global Safety Awards
Wind Resilience Tool valdes ut bland hundratals bidrag som finalist i APM Terminals årliga Global Safety Awards. Temat för utmärkelsen är ”Vi lär oss och anpassar oss”. Idéer som fokuserar på APM Terminals arbetar ständigt med att identifiera säkerhetsrisker i verksamheten och proaktivt införa skyddsåtgärder för att säkerställa att även om saker går fel så leder de inte till allvarliga eller dödliga skador.

Utmärkelserna identifierar projekt som på ett effektivt sätt minskar riskerna, involverar frontlinjen och visar ledarskapets engagemang. De vinnande idéerna bidrar också till effektivitet och tillförlitlighet och kan implementeras på APM Terminals anläggningar runt om i världen.

Resultat
Systemet togs i drift på MedPort Tangier-terminalen i juli 2021 och har redan visat sitt värde: Inte en enda container har vält sedan dess, trots att vindhastigheterna har överstigit 25 m/s vid flera tillfällen. Dessutom behöver terminalen nu bara flytta cirka 20 containrar inför varje vindvarning, jämfört med 800 stycken som tidigare var fallet.


Inga välta containrar sedan implementeringen av systemet
Terminalen behöver nu bara flytta 20 containrar vid varje vindvarning, till skillnad från 800
Säkerhet för både personer och verksamheter


Denna berättelse dök först upp på APM Terminals Youtube kanal: Avancerad programvara minskar skador på vindbyar till noll vid APM Terminals MedPort Tangier – YouTube.

Genomförbarhetsstudier för ett litium-brine-gruvprojekt i norra Chile 

Utforskning, miljö och förstudier för Blanco Litium-projektet i Salar de Maricunga
Litiumprojektet Blanco, som ligger i Salar de Maricunga, III-regionen i Chile, utvecklas av Minera Salar Blanco (MSB) och Lithium Power International (LBI). Resultaten av tidiga prospekteringsaktiviteter under 2012 identifierade höggradiga litiumresurser som motiverade ytterligare investeringar för att inleda genomförbarhets- och miljötillståndsstudier. För att säkerställa skyddet av omgivande vattensystem under litiumutvinningen genomförde DHI och Atacama Water hydrogeologiska undersökningar samt modellering av resurser och reserver. Dessa undersökningar ledde till ett framgångsrikt genomförande av en positiv definitiv genomförbarhetsstudie (Definitive Feasibility Study, DFS) som visade på tillräckliga reserver av litiumkarbonatekvivalenter (LCE) för att stödja en årlig produktion på 20.000 ton under projektets 20-åriga livslängd.

Utmaning
Litiumprojektet Blanco ligger på 3.750 meters höjd i Salar de Maricunga, en sluten endorheisk bassäng utan extern dränering. Klimatet kännetecknas av lite nederbörd, hög avdunstning och låga årliga medeltemperaturer.

Litiumsaltlösningarna förekommer i grunda halitenheter och underliggande klastiska sediment i Salars kärna. Alluviala fläktområden omger Salar och hyser färskt grundvatten som lokalt försörjer källor och våtmarker längs Salars kant. Det är därför viktigt att skydda det omgivande vattensystemet samtidigt som litiumresurserna utvinns.

För en långsiktigt hållbar utveckling av litiumbrineverksamheten krävs en grundlig förståelse av de lokala och regionala hydrologiska systemen. Detta för att förhindra utspädning av litiumkoncentrationer från sötvatteninflöden och samtidigt skydda de lokala våtmarkerna och ekosystemen. För att stödja detta behövdes komplexa numeriska modeller för grundvattenflöde och transport för att utvärdera litiumreserver enligt internationella standarder (NI 43-101), stödja projektets DFS och erhålla miljötillstånd från de chilenska myndigheterna.

Lösning
Atacama Water kontrakterades för att fungera som ”kvalificerad person” för litiumresurs- och reservuppskattningsarbetet. Detta innebar utförande av mer än 40 prospekteringshål, produktionsbrunnar, piezometerinstallationer samt ett flertal djupgående hydrogeologiska fältundersökningar för att stödja utvecklingen av den konceptuella hydrogeologiska modellen för Salar de Maricunga. Mer specifikt omfattade arbetet följande:


Definiera den tredimensionella fördelningen av litiumhalter och hydrauliska parametrar i Salar
Lokalisering av gränssnittet mellan saltlösning och sötvatten
Karaktärisering av lokala våtmarkssystem
Kvantifiering av uppladdnings- och urladdningsmekanismer
Utarbeta en vattenbalans


Den senaste resursuppskattningen enligt NI 43-101 omfattar mer än två miljoner ton uppmätta och indikerade resurser av LCE. Utöver det arbete som utfördes av Atacama Water byggde, kalibrerade och drev DHI en numerisk grundvattenflödes- och transportmodell (FEFLOW) för att:


Simulera produktionen av saltlösning från Salar
Utvärdera potentiella miljöeffekter för att stödja projektets miljökonsekvensbedömning (MKB)
Uppskatta reserverna av litiumbrine


Grundvattenmodellen FEFLOW inkluderade dynamisk avdunstning, masstransport av lösta ämnen och implementering av olika spårämnen för att fullständigt karakterisera ursprunget till den LCE som mobiliseras av gruvdriften. Dessutom användes modellen som ett optimeringsverktyg för att identifiera de bästa platserna för pumpbrunnarna i syfte att minimera eventuell miljöpåverkan.

Resultaten av dessa modellsimuleringar visar att LCE-reserverna är tillräckliga för att stödja en årlig produktion på 20.000 ton under projektets 20-åriga livslängd.

Resultat
De hydrogeologiska undersökningarna samt resurs- och reservmodelleringen ledde till ett framgångsrikt slutförande av en positiv definitiv genomförbarhetsstudie (Definitive Feasibility Study). Studien stöder en produktion av 20.000 ton litiumkarbonatekvivalenter av ”batterikvalitet” per år under en 20-årig gruvlivslängd och förvärv av alla miljötillstånd för anläggning och drift av projektet.

Innovativa digitala tjänster

Läs mer om våra digitala tjänster

Relaterade projekt