Prognosstyrd dagvattenhantering möjliggör campusutbyggnad i Lund

När en yta som var reserverad för dagvattenhantering behövde tas i anspråk för nybyggnation vid LTH, föreslog en projektledare hos fastighetsägaren Akademiska Hus ett prognosstyrt system för fördröjning av dagvattnet.

DHI modellerade olika regnscenarier och tog fram styrprinciper baserat på väderdata. Lösningen, i drift sedan mars 2025, reglerar vattenflödet automatiskt och har förbättrat både kapacitet och vattenkvalitet – till nytta för såväl campusmiljön som studentlivet.

Utmaning

Akademiska Hus, som äger byggnaderna där Lunds Tekniska Högskola bedriver sin verksamhet, planerade att bygga ut intill campusområdet. För detta behövde de använda en yta som ursprungligen var avsedd för att fördröja dagvatten vid kraftiga regn och de behövde därför få till en kompensationsåtgärd.

En utredning påbörjades vilken resulterade i en konsultrapport med förslaget att dagvattenfördröjningen skulle ske genom inhägnad av flera större gräsmattor med kantsten, ett förslag som förkastades då det skulle innebära att många av de gräsytor som används av studenterna skulle försvinna.

Projektledare Åsa Hallbergson på Akademiska Hus ville i stället använda de befintliga dammarna för dagvattenfördröjning och kontaktade Hanna Nordlander på VA SYD med förslaget att tillsammans försöka få till en fördröjningslösning i sjön Sjön. VA SYD började utreda hur en fördröjningslösning på platsen på bästa sätt kunde minska risken för översvämning i närområdet och kontaktade efter ett tag oss på DHI. Tillsammans landade vi i lösningen med prognosstyrning men med den skillnaden att nivåregleringsbrunnen placerades i Pölen i stället för i Sjön.

Lösningen

Lösningen med prognosstyrningen innebär att man optimerar fördröjningsvolymen i dammen och skapar maximal fördröjningsvolym precis när det behövs och en vacker vattenspegel när fördröjning inte behövs.

Förslaget på prognosstyrning innebär att utloppet från Pölen till Sjön förses med en styrbar lucka som öppnas eller stängs automatiskt beroende på den förväntade nederbörden enligt väderprognoser.

När vi fick uppdraget utgick vi från den MIKE+ modell som finns över hela dagvattensystemet och med hjälp av modellen testade vi olika scenarier.  Vi använde oss av historisk regndata och testade olika mängder nederbörd och deras påverkan på Pölen. Vi tog även fram ett antal olika styrprinciper, till exempel: ”om väderprognosen förutspår att x mm regn kommer och vattennivån i Pölen är x meter, ska luckan öppnas med x procents öppning.”.

Med denna information som grund påbörjades arbete från såväl Akademiska Hus som VA SYD. Akademiska Hus gjorde anpassningar på sin fastighet för att möjliggöra prognosstyrning. Man grävde bland annat ner nivåregleringsbrunnen och bottentömningsledningen, installerade luckan samt byggde rännan mellan de två dammarna för att nämna några åtgärder. VA SYD byggde om sitt ledningsnät så att dagvatten från det allmänna ledningsnätet leds in till Pölen.

Resultat

Systemet, som är integrerat med Future City Flow, har varit i drift sedan mars 2025. Det är det första i sitt slag i Sverige och används nu som grund för att styra utflödet från Pölen baserat på väderprognoser från YR. Dessa uppdateras automatiskt var 10:e minut med en ny prognos för nästkommande två timmar. Baserat på denna prognos anpassas mängden vatten i Pölen och detta har visat sig fungera utmärkt. När prognosen har visat att en stor regnmängd är på gång har Pölen tömts på vatten för att kunna samla det kommande dagvattnet.

Förutom att Pölen nu har förbättrad kapacitet att hantera dagvatten har även flödet och omsättningen av vatten i sjön Sjön förbättrats, vilket säkert kommer att uppskattas av såväl teknologstudenterna som de fiskar som bor där.