Viscariagruvan, som är en koppargruva, togs i drift 1983 och brytningen fortsatte fram till 1997 då det sjunkande kopparpriset gjorde att den lades ned. Sedan dess har den globala efterfrågan på koppar fördubblats, vilket har gjort Viscarias fyndigheter aktuella på nytt och lett till ett växande intresse för att återöppna gruvan.

År 2019 förvärvade Gruvaktiebolaget Viscaria (då under namnet Copperstone Resources AB) rättigheterna till Viscaria-fyndigheten. Bolaget genomförde prospekteringsborrningar som idag tyder på att gruvan innehåller 108 miljoner ton kopparförande berg och att man kommer att kunna producera cirka 26 000 ton koppar per år.

Företaget avser öppna upp gruvan och påbörja verksamheten under 2027 och ansökte därför om miljötillstånd för gruvverksamhet.

Utmaningar
Projektet ställde höga krav både på tidplanen och miljöpåverkan vid ett återöppnande av gruvan. De tidsmässiga utmaningarna bestod i att Viscaria planerade skicka in sin ansökan om miljötillstånd till Miljödomstolen under 2022, vilket med tanke på projektets komplexitet var en mycket snäv tidplan.

De miljömässiga utmaningarna gällde bland annat de riksintressen och Natura 2000-områden som ligger i anslutning till det planerade verksamhetsområdet. Dessutom ligger området inom Laevas samebys renskötselområde och en flyttled för renarna som passerade genom dåvarande området. Utöver detta innebär en återöppning av gruvan stora utmaningar då både det vatten som rinner ut ur gruvan idag och det kommande processvattnet behöver renas från zink och uran.

I ansökan behövde det genomföras ett stort antal utredningar som komplement till miljökonsekvensbeskrivningen. Då många utredningar hanterar vatten och/eller vattenkvalitet innebar detta ett omfattande arbete från DHI:s sida. Vi skulle bland annat ta fram modeller för yt- och grundvatten, underlag till miljökonsekvensbeskrivningen, miljökonsekvensbedömningar och artskyddsutredningar samt tydliggöra påverkan på vattenmiljön och Natura 2000-områdena.

Lösningar

DHI tog fram en grundvattenmodell som beskriver gruvans påverkan på grundvattensystemet, hur grundvattennivån sänks samt vilken påverkan gruvan kommer att ha på recipienten. Modellen visar på olika faser av gruvans livslängd: nuläge, avsänkningsfas (vid öppning av gruvan), brytfasen (under driften) och efterbehandlingsfas (vid återställande efter nedstängning).

Vi tog fram en modell även för ytvatten för att tydliggöra dess påverkan på recipienten. Tillsammans ger dessa simuleringar av yt- och grundvatten utförliga beskrivningar av den hydrologiska och hydrogeologiska nulägessituationen, samt hur det kopplade yt- och grundvattensystemet kan komma att påverkas vid återöppnande av gruvan. 

De modeller som DHI tog fram beskriver nuläget och har som främsta syfte att fungera som underlag till ansökan för miljötillstånd. De kommer därefter fortsätta att utvecklas och kompletteras beroende på hur projektet utvecklas framöver.

Resultat

Alla inblandade konsulter lyckades med gemensamma krafter leverera det som behövdes för att Viscaria skulle kunna lämna in sin tillståndsansökan i mars 2022 som planerat.

Den 6 maj 2024 meddelade Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt att Viscaria (dåvarande Copperstone Resources AB) fick tillstånd enligt miljöbalken till gruv- och vattenverksamhet vid Viscaria gruva i Kiruna. Detta innebar ett viktigt steg framåt för både bolaget och projektet. Bolaget kunde direkt starta förberedelser för att tömma gruvan på 6,4 miljoner liter vatten och byggnation ett vattenreningsverk.

Om allt går enligt plan öppnar Viscariagruvan igen 2027 – nästan tre decennier efter att den stängdes. Den har då potential att bli en av norra Europas största producenter av koppar, vilket gör den till en nyckelaktör för Europas självförsörjning av mineraler.