Trollhättan Energi ålades av Länsstyrelsen att uppfylla utsläppsvillkor gällande andelen tillskottsvatten som skulle sänkas från 70 % till 60 %. Det är en ordentlig sänkning och bolaget visste inte hur de skulle lösa det.

Trots att företaget var medveten om problemet och redan genomfört en rad åtgärder, hade man inte lyckats sänka andelen. För att förstå orsakerna till detta och för att få stöd i att ta fram effektiva åtgärdspaket med tydliga resultat, kontaktade man DHI.

Utmaning

Trollhättan Energi har under flera år haft en hög andel tillskottsvatten, vilket man varit väl medveten om. För att hantera problemet hade bolaget därför tagit fram en åtgärdsplan och under en längre tid genomfört insatser för att minska både mängden tillskottsvatten och förekomsten av bräddning.

Trots dessa insatser låg andelen kvar på 70 %, vilket uppmärksammades av Länsstyrelsen som ställde krav på Trollhättan Energi att reducera tillskottsvattnets andel till högst 60 %.

Innan bolaget vidtog ytterligare åtgärder ville man få en förståelse kring varför andelen fortfarande var så hög och kontaktade då DHI.

Lösning

Uppdraget inleddes 2018 genom att, med stöd av Future City Flow (FCF), kartlägga nuläget och identifiera orsakerna till den höga andelen tillskottsvatten. Detta gjordes genom ett antal intervjuer samt modellering av ledningsnätet. Med hjälp av FCF tog vi fram en statusbild och kunde därefter snabbt genomföra scenarier för ett stort antal alternativ, något som annars hade tagit flera månader med traditionella metoder.

FCF fungerade som ett pedagogiskt verktyg för att på ett enkelt och överskådligt sätt visualisera kostnader och effekt med olika alternativ, både i intern dialog inom bolaget och i kommunikationen med Länsstyrelsen. Alternativet att minska andelen tillskottsvatten till 60 % visade sig innebära betydande kostnader för kommunen.

Mot bakgrund av detta valde vi att byta perspektiv och i stället fokusera på hur tillskottsvattnets miljöpåverkan kunde minskas. I stället för att enbart rikta in oss på tillskottsvattnets andel – som i sig inte är den främsta orsaken till miljöproblemen – lade vi tonvikten på regnpåverkan. Det vill säga den del av tillskottsvattnet som orsakar höga toppflöden och bräddningar, vilket i sin tur leder till förhöjda värden i recipienterna.

Vi utvärderade därefter alternativa åtgärdsplaner med fokus på att minska bräddning och förbiledning, snarare än att direkt reducera mängden tillskottsvatten. Analysen visade att dessa åtgärder, trots att de inte sänkte andelen tillskottsvatten till 60 %, gav en minst lika stor minskning av både miljöpåverkan och bräddning/förbiledning. Detta kunde dessutom uppnås till en avsevärt lägre kostnad för Trollhättan Energi.

Resultat
Året därpå levererade vi två alternativa åtgärdsplaner, en med fokus på att minska andelen tillskottsvatten och en med fokus på reducerad miljöpåverkan genom minskad regnpåverkan. Dessa presenterades för Länsstyrelsen och Trollhättan Energi skickade in en ny tillståndsansökan. Länsstyrelsen ställde ett utredningsvillkor på bolaget, vilket innebar att de inom tre år skulle fastställa både vilket uppföljningstal som skulle användas och vilket målvärde som skulle gälla. Vi fungerade som rådgivare i detta beslut och Trollhättan Energi har nu kompletterat sin redovisning och inväntar de slutliga villkoren från Länsstyrelsen.

Genom att byta fokus från att strikt uppnå ett procentuellt mål för tillskottsvatten till att i stället minska den faktiska miljöpåverkan, kunde vi identifiera mer kostnadseffektiva och målinriktade åtgärder. Resultatet visar att ett flexiblare angreppssätt, där miljönytta och samhällsekonomi vägs in, kan ge likvärdiga eller bättre effekter än traditionella mål, samtidigt som belastningen på kommunens resurser minimeras. Detta understryker vikten av att utvärdera både miljömål och styrmedel utifrån deras verkliga effekter snarare än enbart kvantitativa riktvärden.

Nu inväntar vi med intresse Länsstyrelsens respons på Trollhättan Energis komplettering.